linnliljeros.blogg.se

ahopp då är det dag sex och ska skriva om min barndom.

Jadu, vart ska man börja..som liten var jag väldigt ego.. förstår egentigen inte varför mina barndomsvänner fortfarande är min vän så som jag var hahaha. Allt skulle vara som jag ville annars blev jag arg eller sur för det mesta iallafall.

Jag älskade och dansa, sjunga och prata med helt främmande personer..

Jag och mamma har alltid kommit överäns medans jag och pappa inte alltid har det, vi har alltid haft olika åsikter om allt och alltid tjaffsat. 

Men iaf, mina föräldrar och jag har alltid bott i samma hus sen jag föddes och dom har nästan alltid i alla år lätt blivit sura på varandra och bråkat då och då.. när jag blev lite äldre börja jag fatta att det inte funka men ville ju inte inse att dom var tvunga att skilja sig. Så för ungefär ett år sen skilde dom sig, pappa flytta till en etta på gulagårn och mamma och jag bor kvar i huset med alla djuren.

Nu när vi har bott ensamna jag och mamma i huset så har jag insett att det inte gjorde nått att dom skilde sig, pappa är ju resemontör och är alltid ute och reser så så stor skillnad är det inte.

Kände att jag tappa jag bort mig från ämnet, men känner att det får räcka såhär.